Torsdag, vecka 51

Jag passade på att gå relativt tidigt från jobbet idag, gäller att passa på innan kaoset bryter ut!! Detta till fördel för säsongens första skidtur utomhus!!

Skidåkning:
Tid: 30 min

Jag åkte först till Gustavsviks golfbana för att kolla in spåren där. Jag satt med hjärtat i halsgropen hela den lilla vägen in dit, det blåste och yrde snö och på ett ställe trodde jag definitivt att jag skulle köra fast! Tillslut kom jag fram, men jag öppnade bara bildörren, sen drog jag kvickt in huvudet i bilen igen. Det blåste snooorkallt!! Och det kändes helt öde och läskigt. Så jag vände om och fick köra samma tråkiga väg tillbaka. Dock såg det lilla jag hann se av spåren rätt bra ut!

Nu hade jag siktet inställt på andra sidan av stan, nämligen Rosta gärde. Tjock rusningstrafik var i vägen för en ivrig skidåkare. Sakta men säkert kom jag dit i alla fall. Det blåste ganska friskt på denna sidan av stan också. Men jag tog mig ut och åkte lite i alla fall.

Första halvan av varvet hann jag få upp lite värme, och till och med bli lite svettig. När jag sedan kom runt försvann mer och mer av spåren, de hade yrt igen av snön och blåsten. Kylan gjorde sig påmind och det kändes som hela ansiktet skulle förfrysa! Ett tag kunde jag i alla fall ana var spåren skulle gå, men till sist försvann varje ynka litet spår av spåret. När jag kommit runt åkte jag några gånger fram och tillbaka där spåren fortfarande syntes. Det var kul och bra glid! Och min valla gav faktiskt fäste också!! *stolt* Dock skulle det nog inte göra någonting med ett rejält grundvax innan fästvallan också, nu inbillade jag mig att fästet släppte lite väl snabbt. Men det kan vara tekniken och kylan också.

Imorgon jobbar jag kvällspasset, inför det stundande helgjobbandet, så imorgon förmiddag ska jag försöka mig på ett skidpass i dagsljus!! Me like!!!

Söndag, vecka 44

På söndagen fick vi lite sovmorgon! Tror vi kom upp ur sängarna framåt åtta. Det var skönt att sova ut lite och vi var trots sovmorgon rätt trötta och sega allihopa. Laddade med frukost och städade ur stugan, innan vi åter begav oss till tunneln!

Längdskidor:
Tid: ca 2 timmar
Distans: drygt 13 km

Man var lite stel i benen, framför allt framsida lår och höftböjarna! Det gick rätt bra att komma igång bara man blev varm, men det kändes i musklerna att de snabbt blev trötta.

Jag tror jag åkte ungefär sex varv i tunneln innan vi tog en paus med lite medhavda mackor. Det kändes trögt att komma igång, men vi försökte peppa varandra (framförallt Annika peppade!!) ”Tänk på när vi sitter hemma och är grymt träningstaggande, nu är vi faktiskt här i tunneln och KAN träna!!!!”

Totalt blev det nog drygt tio varv i tunneln på söndagen. Inte illa med drygt 3 mils skidåkning en helg i okt/nov för min del! Jag tyckte man åkte en del i tunneln, men samtidigt tycker jag inte jag märkte att jag faktiskt åkte 3 mil, kändes ju rätt bra, bara man kom igång och fick lite känsla och balans på skidorna igen!

Och ska jag åka Vasaloppet eller inte? Klart jag är sugen, men samtidigt vill jag inte stressa fram någonting. Jag måste inte kasta mig huvudstupa in i alla utmaningar på en gång. Jag tror jag pausar Vasaloppet i år och satsar på det till nästa år. I år ska jag istället satsa på att träna massa skidor, lära mig känna mig trygg på dem och kanske åka en del andra lopp istället! Vi har ju till exempel Wadköpingsloppet som går här i Örebro mellan Ånnaboda och Nora. Kan vara lagom att satsa på 40 km som första lopp kanske

Lördag 2, teknikträning, vecka 44

Efter lunchen, eller rättare sagt 13.30, var det dags för teknikträning i tunneln. Jag tror det var fyra eller fem ledare som skulle guida oss, bl.a. var Thobias Fredriksson där! Jag placerade mig i en nybörjargrupp och jag tror att tjejen som guidade oss hette Maria Malmin.

Teknikträningen var verkligen grymt inspirerande! Vi fick vår grundteknik inspekterad och personliga tips och råd längs vägen. Vi fokuserade också på de olika åkmomenten i klassisk stil och provade bl.a. att åka utan att använda stavarna för att få till ordentligt frånskjut med benen.

Efter teknikträningen var min inställning en helt annan än på förmiddagen! Nu väcktes någonting inom mig som viskade till mig att jag visst skulle kunna klara Vasaloppet. Och vet ni vad!!?? Jag ramlade inte en enda gång!!

Efter teknikträningen fortsatte vi åka lite mer, jag hann/orkade med tre varv till.

Längdskidor:
Tid: ca 2 timmar
Längd: 14,3 km

Efter en hel massa skidande så skulle Erika åka hem till Göteborg igen, vi skiljdes åt och resterande fyra åkte tillbaks till stugan. Det var väldigt skönt att få av sig de svettiga, nu ganska kalla kläderna, och få ta en dusch. Vi lagade i ordning en god och lättlagad middag. Det blev färsk pasta, med lax, cremebonjour vitlök&örter och grädde. Till det en sallad med fetaost och oliver. Det smakade väldigt bra i våra skidtrötta kroppar!

Klockan 19.00 bjöd Axa på en kostföreläsning med deras dietist Jenny. Den var väldigt inspirerande och vi fick oss nog allihopa en liten tankeställare. Vi pratade mest proteiner och kolhydrater, inte så mycket om fett. Men personligen blev jag väldigt lycklig när hon inte ville ge några pekpinnar angående vilka fetter som idag är de bästa. Jag kanske förstorar hennes uttalande nu, men jag tolkar det som det faktiskt händer en del i debatten angående Livsmedelsverkets rekommendationer om att man ska undvika de mättade fetterna. Orkar inte skriva så mycket mer om själva kostföreläsningen just nu, men jag kommer säkert återkomma till vad vi pratade om i andra inlägg!

Lördag, uppvärmningen, vecka 44

06.27 vaknade jag på lördagmorgonen. Jag hade ställt väckningen på 06.30. Jag var rätt trött, vi kom nog i säng strax innan tolv på fredagkvällen. Men jag var också väldigt spänd på vad den kommande dagen hade att ge. Malin, Annika, Jonas, Erika och jag hade hyrt en stuga utanför Torsby. Det var dags för säsongens första skidäventyr!!

På lördagen var det en träningsdag med Axa Sports Club. Och dagen hade ett litet schema innehållande vallateori, teknikträning och kostföreläsning.

Dagen inleddes med vallateori mellan 9.00-10.00. Jag är i totalt nybörjare med valla, förra säsongen drog jag bara på en tejp och körde. Men nu känner jag mig väldigt inspirerad att sätta mig in mera i det här med vallningen. Under föreläsningen så kände jag mig dock ganska lost… Det är klister hit och paraffin dit och så vidare och så vidare…

Efter vallningen begav vi oss in i själva tunneln. Det är alltid -3 (-4?) grader kallt därinne och jag huttrade när vi klev in. Mina skidor var glidvallade hos Lindells här i Örebro, men fästet hade jag försökt kleta på själv. På mitt första varv i tunneln märkte jag att jag inte hade lyckats, det var väldigt bakhalt i uppförsbackarna. Jag lyckades också ramla så fort första nedförsbacken kom. Inte riktigt koll på skidbalansen än! Efter första varvet gick jag in till skidaffären som ligger vägg i vägg med tunneln och fick en ny fästvalla. De var jättesnälla och vallade om dem direkt!

Vilken skillnad det blev! Att slippa hänga över stavarna i uppförsbackarna var en fröjd! Naturligtvis var jag ju tvungen att ramla omkull återigen i en nedförsbacke. Men den här gången handlade det inte enbart om min balans. Jag hade bättre glid än den som låg framför mig och för att inte åka in i den personen så försökte jag lite elegant ( ) slänga mig ner i snön för att bromsa. Min trygghet just nu ligger i att ha skidorna i spåret så jag vågar ju inte direkt byta spår hur som helst…

Tredje varvet, ja ni, behöver jag ens skriva det? Vad gjorde jag då i en nedförsbacke tror ni? Jo, men visst! Ramlade såklart! Om vi ska vara riktigt noga så kan jag nästan skylla på någon annan denna gång också, blev lite nervös över att jag närmade mig personen framför, så jag ställde mig upp för att ta lite mer vind, men då vinglade jag naturligtvis till och tappade balansen och sopade ner i snön igen, haha! Jag är en naturbegåvning på skidor hörrni!

Efter mina tre varv började det bli dags för lunch. De andra hade hunnit åka flera varv, men jag hade ju hunnit med en omvallning också. Kan säga att jag inte kände mig speciellt sugen på Vasaloppet efter de inledande tre varven. Inte överdrivet inspirerad…

Längdskidor:
Tid: 30 min?
Distans: 3,9 km

Tisdag, vecka 10

Jag håller verkligen tummarna för att det här inte var säsongens sista skidtur. Men det kändes tyvärr lite så. Till och med till Ånnaboda har töandet kommit och spåren var mjuka, på vissa ställen var det på gränsen till genomslag. Det är ju faktiskt bara början på mars så jag tycker gott att kylan och snön kan få vara kvar ett litet tag till! Våren kommer ju inte komma än i alla fall!

Dagens skidtur kändes verkligen toppen! Hade sällskap av B och jag var ganska opeppad att ta mig ut. Trots att det gått väldigt bra i nedförsbackarna senaste tiden hade jag lite ångest, och töväder ger verkligen inget skidsug. Samtidigt visste jag i bakhuvudet att jag skulle gilla det så fort jag kom ut i spåret!

Statistik:
Distans: 1,022 mil
Tid: 1:42:40
Puls: 147
Max: 184
Kcal: 567
Plats: Ånnaboda, Kilsbergsspåret

Snabbaste kilometern: 7:59
Långsammaste: 13:14

Vilket pass sen! Kanske inte världens bästa hastighet, men vi var hur duktiga som helst ute i spåret! Vi åkte nedför alla stora backar, och det utan att ramla! Det fanns liksom ingenting som kunde hindra oss!!

Vi åkte 5 km ut i Kilsbergsspåret och sen vände vi. Sista biten hem är det världens uppförsbackar, jag åkte först och då hör jag B bakom mig ”mitt enda mål är att komma förbi dig en gång innan mål”. Pust! Så trots att båda två var toktrötta så började kampen, i uppförsbacken!! Det var inte helt lätt för någon utav oss med trötta ben och trötta armar. Han kom slutligen om mig, efter uppförsbackarna på raksträckan. Med bara 50 meter kvar tänkte jag lägga i en växel till, men då var benen för trötta (fast jag skyller på att skidorna inte är lika snabba som jag), då höll jag på att ramla, stavar på skidorna och skidor där de inte ska vara. Då gav jag upp, haha. Högsta pulsvärdet kom naturligtvis i slutspurtens hetta!

Riktigt kul skidtur! Men det var inte alls så härligt glid i tövädret. Inte framåt i alla fall. Bakåt däremot fanns det inget fäste alls knappt!

Nu är snart min vilotimme framför datorn slut. Har tänkt att unna mig en dator- och TV-fri kväll ikväll. Laga lite mat, lösa korsord, lyssna på musik och kanske läsa lite. Och om jag orkar fortsätta lite med förmiddagens städning. Det kan vara riktigt skönt med såna kvällar!

Tisdag, vecka 9

Idag var jag tvungen att tala högt till mig själv ute i spåret! Första gången skrek jag ”wao!” efter att ha klarat en helt galen backe, med små gupp och krökar, där jag trodde att jag skulle ramla men klarade mig ståendes till slut. Knäna bara skakade efteråt, haha! Kände mig ungefär som på tecknad film när de bara far rätt ur i skogen på skidor eller nåt! Andra gången blev det ”fan vad jag är bra!”. Då åkte jag utför en nästan rätt ner sluttande backe med liten liten krök efteråt. Det gjorde mig också stolt!

Fast jag ramlade en gång också, hatar backar med krökar efteråt! Så himla lätt att hamna ur spår då. Denna gång åkte jag faktiskt halvt rakt fram, blev först framtung, sen fick jag vikten bakåt och då var det kört! Duns, ner i backen med rumpan.

Längdskidor:
Distans: 1 mil
Tid: 1:39:20
Tempo: 9:55/km
Puls: 144
Kcal: 565
Plats: Karslunds motionscentral, milspåret

Lite saktare tempo än igår, men åkte ju dubbla sträckan! När jag tog beslutet att åka milsrundan så tänkte jag ”vafan, jag klarade ju en mil med mina gamla skidor, då måste jag klara det med mina nya som dessutom har lite glid!”. Och det gjorde jag ju också! Med en halvtimmes förbättring av tiden. Fortfarande inget Vasaloppstempo, men det kommer väl

Jag tänkte någon sekund att jag skulle åka i backen som jag igår ramlade i. Och jag gav den ett försök. Plogade mig försiktigt försiktigt ner en bit. Men det var bara det att snön fastnade i fästtejpen och jag kunde typ gå nerför backen med skidorna på (det gjorde jag dock inte, jag tog av mig dem och gick nerför). Jag gick nerför den backen plus en till som stupade så rakt ner så jag inte såg var spåret tog vägen efter backen. Tyckte jag var lite väl läskigt. Men modet i nedförsbackarna tar sig, som jag skrev om i början av inlägget så gjorde jag många bra insatser i nedförsbackarna idag!! Kuuul!

Har ju varit livrädd för nedförsbackar och att ramla. Det är framsteg för mig att ramla, lika stora framsteg som att klara sig utan att ramla i nedförsbackar!

Det jag måste träna extra på till nästa säsong är verkligen mina muskler. På skidor är det inte min kondis som är problemet utan slitna muskler. I uppförsbackarna är det armarna som inte riktigt orkar staka sig upp och orkar inte armarna staka så blir det extremt bakhalt har jag märkt. Så in med massor av armträning i vår/sommar/höst!!

Mådnag, vecka 9

Waaaaooo!! Vad härligt det är att åka på mina nya skidor!! Helt annan sak! Stakning fick ju en helt annan innebörd och glid också förstås. Tyckte till en början att det var lite väl bakhalt, men ska testa en åktur till innan jag gör någon åtgärd, för på slutet verkade det som jag fick in snitsen, då kändes det inte lika bakhalt.

Längdskidor:
Distans: 5 km
Tid: 46:24
Tempo: 9:15/km
Puls: 142
Kcal: 286
Plats: Karlslunds motionsspår

Gjorde min första vurpa på dagens tur. Jag tog mod till mig och skulle åka utför en brant backe där skidspåren var bortslitna. Jag gjorde mitt bästa och försökte ploga mig ner. Men nånstans efter ca trefjärdedelar av backen så gick det inte längre, utan jag föll pladask. Då hade jag ändå lyckats vara ute i lössnön och vänt! Än så länge känns det bra efteråt som tur är och jäklar vad häftigt det var, vilken fart! Haha. Men jag har verkligen ingen styrsel på skidorna, i vanliga fall litar jag helt på att skidorna följer spåret, men nu fanns det ju som sagt inga! Troligtvis fegar jag ur nästa gång, men kanske kanske gör jag ett nytt försök en annan dag.

Börjar få upp farten lite! Även om det inte syns på medeltempot än. Sista kilometerna hade jag ändå ett medeltempo på 7:39!

Spåren var helt okej för att vara här inne i stan! Man märkte inte alls av att det nästan legat på någon plusgrad i två dagar. Men självklart är det ju inte i klass med Ånnabodas spår. Speciellt i kurvor var det väldigt uppkört. Annars bra och inga genomslag!

Onsdag, vecka 8

Det var ruggigt kallt ute idag, trots att det i alla fall här inne i stan låg på nollan i temperatur. Tog med mig B ut till Ånnaboda för att han ville prova sina nyinköpta skidor! Vilken skillnad det är på glid i hans nya skidor mot mina gamla vallningsfria! *sugen på att handla*

Längdskidor:
Varv 1:
Satte tydligen igång klockan utan att jag märkte det så riktigt så lång tid som klockan visar tror jag inte första varvet tog, men det var ju mest ett känns sig för varv
Distans: 0,247 mil
Tid: 33:14
Puls: 91

Varv 2:
Distans: 0,242 mil
Tid: 21:01
Tempo: 8:42
Puls: 160

Har känt mig väldigt trött idag. När jag kom hem efter skidorna var jag nästan yr i huvudet. Jag har ätit och vilat på soffan framför tvn. Nu ska jag bara blogga lite sen ska jag faktiskt lägga mig extra supertidigt och sova. Ska bli skönt! Hoppas yrselkänningarna är helt borta imorgon efter en lång natts ordentlig sömn! På jobbet är de kräksjuka så jag hoppas verkligen inte att det är något sånt på gång här! *orolig*

Söndag, vecka 7

Jippi!! Dryga milen i skidspåret avklarat idag!!! Undrar just hur många muskler jag kommer orka röra imorgon bitti när det är dags att tidigt gå till jobbet, haha. Det härliga (eller hur) är att spåret har världens backe i den sista kilometern. Armarna orkade nästan inte lyfta stavarna till slut! Men i mål kom jag i alla fall! Solen sken och så här härligt hade jag det:

Statistik:
Distans: 1,06 mil
Tid: 2:11:46
Tempo: 12:21
Puls: 152
Kcal: 531

Jag började dagen stabilt med en rejäl portion bacon och äggröra, inga fel alls märkte jag under passets gång. Än så länge är tempot inte det bästa, men jag kände allteftersom jag åkte och kunde härma andra som åkte om, att tekniken kommer mer och mer. Dessutom börjar jag få till lite mod för att åka i nedförsbackar också! Roligt!

Efter halva sträckan stannade jag en liten stund och åt lite ost för att ha krafter att orka med resten. Egentligen var jag inte speciellt hungrig, men känns alltid lite bättre för psyket att få lite extra energi. Innan det, vid ca 4 km, stannade jag och tittade på kartan och tjuvlyssnade lite på några andra som fick tips om åkrutt, då passade jag på att stänga av Garmin. Mitt gamla vanliga misstag är ju att sedan inte sätta igång klockan när turen fortsätter *suck* Kom på det efter ca en halv kilometer, så egentligen är nog dagens tur bortåt 1,1 mil.

Dagens bravader:
- Jag lyckades få en tjej att ramla när jag stod och tvekade inför en nerförsbacke, det var en nedförsbacke innan denna backe också och hon fick inte stopp på sina skidor och där stod jag mitt i vägen *hejja*
- Jag blev tvungen att ta av mig skidorna och gå nedför två riktigt läskiga nedförsbackar
- Höll på att bli påkörd i en utav nedförsbackarna jag gick nedför, som tur var hade denne åkare mål i mun så hon ropade åt mig så jag kunde flytta på mig
- Sist men inte minst, jag lyckades hålla mig stående i alla nedförsbackar, men i en brant uppförsbacke så lyckades jag ramla, haha. Där låg jag och sprattlade och försökte komma rätt med skidorna och få av mig dem så jag skulle kunna resa mig. Ligga på backen med skidor är inte min starka sida!

Dagens insikt:
- Det skulle ta mig 18 timmar att åka Vasaloppet!!! Det känns ju tryggt, hehe. Känns visserligen ganska lång väg kvar till att orka åka ytterligare 8 mil på det jag åkte idag! Och jag hade redan efter 1 mil nästan lite skavsår efter stavarna, lovely!

Tisdag, vecka 7

Sådärja! Äntligen en tur i skidspåret avklarat. Men de första 600 m kändes det verkligen hemskt! Inte alls roligt, bara trögt och inget flyt alls. Men sen blev jag omkörd och fick ännu en gång lite tips hur man ska göra, då gick det helt plötsligt mycket lättare!

Skidåkning:
Distans: 3,66 km
Tid: 45 min
Tempo: 12:28

Tog pinsamt lång tid. Men jag är fortfarande lite feg i nedförsbackarna. Står och tvekar innan jag törs åka ner. På slutet tog det sig i alla fall och då ville jag nedförsbackar hela tiden och öva i, hehe. Man känner sig lagom otränad när man åker skidor och inte gjort det förut! Orkade knappt lyfta armarna när jag kom hem. Men det är väl teknik som fattas också kan jag tänka mig.

I helgen är jag ledig, då hoppas jag att solen kan titta fram! Det gjorde den inte idag, ganska typiskt kan tyckas!